Efter många lager på lager, struktur, effekter, ansikten, träd, hästar, ansikten igen, djur, blommor om vart annat fortsätter process som pågått i flera år. Jag har målat över, målat om, ändrat kulörer och uttryck, men alltid är det något som skavt och detta är sannerligen en ”Never ending story”. Börjar bli lite trött på att den inte kommer till ro….
Så, förra tisdagen tog jag bort alla ansikten jag skissat fram med kolet och valde färger helt efter hjärtats röst. Det gör jag oftast men här höll jag på att falla för frestelsen att lita på huvudets förutfattade mening. Tänkte först nej, det kan ju inte blir fint med lila, peach och turkos tillsammans. Men valde att lita på ❤️ och struntade blint i egots röst som försökte lägga sig i. Just för att jag vill bli mer fri från det inre tjattret i huvudet och bli än mer öppen för känslan/nuet/hjärtat. Jag penslade på lila, fortsatte med peach och kände hur rytmen började dansade inom mig, glädjen steg och det visade sig vara helt underbart och överraskande. Färgerna tog nästan andan ur mig, gjorde mig själaglad och bubblande lycklig, precis det jag behövde🙏🏻vilken känsla!
Hur ofta gör vi inte så i vardagslivet?
Får en känsla eller impuls från hjärtat och sedan går egot in och rör till det med dömande tankar om si och så. Vilket kanske resulterar i att vi gör som huvudet vill. Kontringar som – jag ska bara göra det först eller nej, jag måste fixa detta innan, eller nej, nu har jag redan bestämd att träffa ….detta får jag göra senare. Vi har ca 3 sekunder på oss att gå på känslan och ta till handling innan analyserandet börjar. Spontanitet och tillit – hand i hand❤️
Så vad säger ni? Ska vi ta denna dag till att verkligen lyssna och gå på hjärtats röst all-in? Hur annorlunda, konstigt och ovant det än känns – gå på hjärtats följde, det som kommer till oss?
Istället för att aktivt välja och göra något för att rastlösheten vill göra. Läskigt? Ja, kanske men se det som ett roligt experiment.
Ge hjärtat utrymme, öppna upp, frigöra alla begränsningar vi ständigt bygger upp. Måsten, borden som vi tror att vi behöver göra. Släpp, slappna av. Låta kontrollen krackelera och se vad som sker när vi gör det? Eller i varjefall bli mer medveten om hur vi väljer, om det egot eller hjärtat som talar till dig.
En-❤️-lördag med spontanitet och tillit helt enkelt. Kanske inte så enkelt alltid men sannerligen välbehövligt. Framförallt i denna oroliga tid och värld vi lever i just nu. Oro och fördärv som går rakt in i våra kroppar och skapar rädsla för framtiden.
Solsken
Karolina
